Trade in Classical Antiquity

Detta inlägg kommer att behandla boken Trade in Classical Antiquity av Neville Morely.

I boken går Morely igenom handeln under antiken på ett grundläggande och övergripande sätt genom sina tematan handel och den antika ekonomin; ekologi och ekonomi; handelsvaror och konsumtion; institutioner och infrastruktur; marknader, handelsmän och moral samt begränsningarna i den antika globaliseringen. Dessa tematan kommer att sammanfattas och kritiseras i tur och ordning.

I kapitlet om handel och den antika ekonomin lägger Morely grunden för den resterande framläggningen genom att förklara hur handeln kan ha sett ut och framförallt genom att klargöra vilka skillnader det finns i synsätt hos primitivister kontra modernister. Här gör Morely en bra genomgång av skillnaderna i synsätt, bland annat i handel av vardagsprodukter kontra handel av lyxprodukter, där primitivisterna hävdar att den enda handel som egentligen lönade sig under denna tid var just av lyxprodukter eftersom bönderna knappt kunde försörja sina egna byar eller polies med sina skördar. Morely citerar också talande Cartledge (1998) i att "Primitivists tend to be trying to explain how the 98% of Greeks 'economized', that is, secured a bare livelihood within the framework of the ideally (yet rarely) self-sufficient oikos or household; whereas modernizers focus instead on the 2% of exceptions for whom macro-economic activity at a regional and international level was the sole or primary source of their wealth". I denna citering framgår också Morelys egen syn på modernister och primitivister.

I kapitlet ekologi och ekonomi går Morely igenom vad som odlats i medelhavsområdet och huruvida detta tyder på att området var homogeniserat i form av grödor och hur detta i så fall påverkade handeln. Slutsatsen som Morely drar av framställningen är att "[the] ancient environment was not homogeneous at any time -and certainly not homogeneous over time" (s.24) Ekologiaspekten som titeln på kapitlet förebådar handlar mest om utkomst och eventuella överskott i skördar och visar på att den antika människan faktiskt hade lyckats bruka jorden för att överträda "the limits of the possible" (s.19).

Kapitlet som handlar om handelsvaror och konsumtion ger en grundläggande överblick i ekonomiska begrepp såsom tillgång och efterfrågan och kommenterar hur dessa såg ut i antiken. Morely går igenom skillnaden mellan lyxvaror och vardagsvaror och konsumtionskapaciteten där det föga förvånande är så att det främst är de rikaste klasserna som har möjlighet att konsumera, speciellt lyxvaror men i stor utsträckning även vardagsvaror. Morely hävdar här också att själva konsumtionen av vissa varor kunde markera en människas sociala status. Vidare går Morely in på staden (polis) och krigen, båda som bevis på att en överproduktion ägde rum eftersom måste finnas ett överskott i matvaruresurser att för uppehålla en stadsstat och för att dra ut i krig (eftersom stadsborna och krigarna själva inte kan producera mat). Förlängt visar då detta på den handel som faktiskt existerade.

Nästa del i boken handlar om institutioner och infrastruktur och här vidgar Morely de ekonomiska begreppen och introducerar transaktionskostnader och hur dessa kan minskas med hjälp av olika institutioner och infrastruktur. Olika typer av institutioner diskuteras såsom gemensamma måttenheter, avtalsrätt och statens ingripande i tvistemål.

I näst sista kapitlet diskuteras moral i handeln där Morely hävdar att handeln egentligen förlitade sig på en gemensam tillit och moral bland handelsmännen. Anledningen till detta var att legala tvister var väldigt kostsamma och därför inte gynnade någon, varken säljare eller köpare.
Till sist tar Morely upp den antika globaliseringen och återigen de olika synerna på denna beroende på om man sällar sig till de modernistiska eller de primitivistiska leden. Modernisterna ser naturligtvis den antika globaliseringen som i stort sett synonym med den kontemporära globaliseringen medan primitivisterna hellre pekar på begränsningarna och heterogeniteten i kultur och levnadsstandard under antiken jämfört med idag.

Sammanfattningsvis ger denna bok en väldigt bred men samtidigt grundläggande överblick över handel under antiken och även hur handeln och institutioner utvecklades under denna tid. Boken behandlar grundläggande ekonomiska begrepp som gör det lätt för någon som aldrig läst ekonomi att ta till sig av innehållet samtidigt som det inte blir för grundläggande och tråkigt för en utbildad ekonom. På det stora hela är detta en väldigt effektiv bok.

The Family in Greek History

Detta inlägg kommer att behandla The family in Greek History av Cynthia B. Patterson.

Pattersons bok avhandlar den antika grekiska familjen på djupet genom att analysera hur familjen beskrivs av Homeros och Hesiodos, vilken status familjen har i tidig grekisk lag samt vad synen på äktenskap och otrohet var, dels i lagen och dels på den antika scenen. Slutligen binder Patterson ihop det hela genom att undersöka den privata respektive den publika sfären i det Hellenistiska Aten. Första delen är däremot mer av en kritisk litteraturgenomgång av tidigare forskning kring familjen i det antika Grekland.

Slutsatsen som Patterson drar av sin forskning är att den privata sfären eller hushållet (oikos) inte är så skilt från den publika sfären eller staden (polis) som tidigare forskning hävdat. Vidare hävdar Patterson att den fokala punkten för den sociala interaktionen mellan familjen och stadsstaten ligger just i termen oikos medan termen genos som också kan betyda familj har en mer direkt koppling till en specifik person och betyder aldrig familjeklan så som vi definierar ordet. Oikos är då alltså mer ett nätverk av sociala interaktioner centrerade kring hushållet.

Det i min mening viktigaste i Pattersons diskussion är att den antika familjen problematiseras och diskuteras utifrån ett icke-heteronormativt och –kärnfamiljsidealistiskt perspektiv och här har Patterson lyckats väl. Eftersom alla människor är färgade av sina referenser och erfarenheter är det väldigt lätt att slentrianmässigt utgå ifrån att ett historiskt samhälle skulle ha sett likadant ut som vårt moderna samhälle eller åtminstone att applicera moderna värderingar på historien. Detta är dock ett misstag och Patterson visar på och kritiserar också vad hon kallar för artonhundratalsparadigmen. Denna paradigm utgår ifrån ett antal för givet tagna sanningar, bland annat att kvinnorna var instängda i hemmet och att relationen stat/familj har varit i opposition till varandra och också en form av nollsummespel där familjen minskat i värde i takt med att staten (polis) ökat i värde.

Efter att ha kritiserat artonhundratalsparadigmen lägger Patterson fram sin syn på hur familjen kan ha sett ut i det antika Grekland. Denna framställning är mycket välskriven och bra underbyggd. Den kritik som dock kan framföras är att Patterson (kanske för att undvika kritik) lägger väl mycket vikt vid detaljerna för att därmed tappa i helhetsbilden.

De övergripande tankar som föds hos mig vid genomgången av boken är huruvida man överhuvudtaget som modern människa kan förstå de intrikata sociala strukturer som existerat i ett samhälle för över tvåtusen år sedan samt hur mycket de samhälleliga normerna styr vårt privatliv. I modern tid är det inget konstigt att varje familj är unik i sina sociala koder och interaktioner även om familjenormer naturligtvis existerar. Frågan är då om den antika familjen också var unik och till hur stor grad samhällets normer påverkade varje enskild familj.

Sammanfattningsvis är Pattersons bok om den antika familjen en grundlig genomgång av familjen i det antika Grekland från ett mer kritiskt och genusmedvetet perspektiv än tidigare forskning och även om Patterson inte kommer med några världsomvälvande resultat är den problematiserande diskussionen ett välkommet inslag i forskningen.